Mina tjänster
Oavsett om det gäller föreläsning, workshop, strategiskt stöd eller metodutveckling har jag lång erfarenhet av att skräddarsy upplägg utifrån tematik och tidsomfång som matchar era behov. Alltifrån kortare inspirationsföreläsningar till halv- och heldagsutbildningar eller mer långtgående utbildningsinsatser.
Som utbildare varvar jag egna erfarenheter och vardagliga exempel med adekvat statistik och kvalitativ forskning. Jag är lyhörd och inkluderande, nyfiken och ifrågasättande - alltid med normkritisk blick och ambitionen att tillsammans med människorna jag möter driva konstruktiva förändringsprocesser.
Teman
Män och jämställdhet
På vilket sätt angår jämställdhet män och vilka blir vinsterna när jämställdheten ökar? Påverkas arbetsmiljön av att vi tillåts vara sårbara eller har utrymme att be andra om hjälp? Att jobba med män och jämställdhetsfrågor kan leda till motstånd, det kan kännas ovant och en behöver därför varva pragmatism med med tydlighet. Då kan vi engagera fler män i i arbetet för ökad jämställdhet och därigenom ökad samsyn och trivsel i gruppen.
Jargong och skämt
Vad är egentligen jargong och kan en skämta om vad som helst på jobbet? Kan en och samma jargong bidra till trygghet och trivsel för någon och motsatsen för en annan? Var går den berömda gränsen och hur kan ironi vara det både roligaste men också vanskligaste som finns? Utgångspunkten är att exkludering ofta sker utan onda intentioner och att vi alla kan behöva reflektera över hur vi beter oss för att öka samsynen.
Maskulinitetsnormer
Hur ser normativ maskulinitet ut och vad får den för konsekvenser för vuxna och unga? Vad säger den kritiska mansforskningen om killar och mäns utsatthet och beteenden som går ut över andra? Hur kan fenomen som skojbråk, grabbig jargong, sexuella trakasserier, osund feedback-kultur eller vem som får komma till tals under möten förstås utifrån ett maskulinitetsperspektiv?
Normer och makt
Vad är egentligen makt, och hur hänger den ihop med normer? Vad skiljer produktiv från repressiv makt och på vilket sätt fyller normer en funktion? Och framförallt: när riskerar normer att få negativa konsekvenser för arbetsmiljö och gemenskap? Hur synliggör vi makt, får andra att reflektera kring den och hur den påverkar arbetsmiljön eller kulturen på skolan? Det kan handla om alltifrån könsmakt, etnicitet, sexuell läggning eller ålder m. fl.
Unconscious bias(es)
På vilket sätt påverkas vi människor av vårt undermedvetna? Hur kan vi ta höjd för att invanda mönster och fördomar inte ska få negativa konsekvenser för våra arbetsprocesser, värderingar, kultur, rekryteringsprocesser eller hur vi bemöter varandra på jobbet? Att utgå från hur vi påverkas av biases öppnar för en förståelse där kränkningar och exkludering inte primärt är intentionella utan en konsekvens av invanda mönster, normer och beteenden.
Mångfald och inkludering
Vad är mångfald, och varför spelar den roll? Varför kan arbetet med ökad mångfald ibland kännas svårt och leda till skav? Hur gynnas grupper och arbetsplatser av att öka såväl den demografiska som kognitiva mångfalden, ur ett både ekonomiskt och strikt affärsmässigt perspektiv lika mycket som att skapa inkluderande och välmående grupper? Genom ökad medvetenhet och praktiska verktyg skapar vi platser där fler känner sig sedda och inkluderade.
Sexuella trakasserier
Vad är sexuella trakasserier och hur bör det förstås ur ett maktperspektiv? Hur ser statistiken ut - vilka är det som utsätter och vilka blir i högre grad utsatta på jobbet? Vilka former av motstånd tenderar att dyka upp i samtalet och vilken roll spelar intentionerna hos den som beter sig? Och framförallt: vad säger lagstiftningen och hur stärker vi chefer och medarbetare i att upptäcka och agera när gränser passeras?
Ledarskap
Vad är ett professionellt ledarskap och hur kan synen på chefsrollen gynnas av ett kritiskt maktperspektiv? Hur skapar en som chef legitimitet för arbetet en driver, och vad kan en göra åt informella ledare som ofta tycks ha större makt och legitimitet i gruppen än den som formellt sett är chef? Hur tenderar normer kring exempelvis kön, ålder och etnicitet bidra till negativa biases i synen vem som är en lämplig och kompetent chef och vem som inte är det?
Att ge och få återkoppling
Hur kommer det sig att alla vill ha konstruktiv återkoppling men ingen vill ge den? Hur skapar vi arbetsplatser och möten där folk vågar ge varandra återkoppling utan att vara rädda för hur den ska tas emot? På vilket sätt behöver en ha koll på sig själv för att ta emot återkoppling utan att slå bakut? Att ge och få återkoppling är en förmåga som vilken som helst och det vi tränar på blir vi också bättre på.
Bemötande
Tänker du att det är möjligt, rentav eftersträvansvärt att behandla alla lika? Vad innebär det att få människor att känna sig inkluderade i praktiken, och vilka verktyg finns för att komma igång med arbetet? Många menar att det handlar om “sunt förnuft” medan forskning visar att det kan vara bland det svåraste som finns att bemöta andra och skapa grupper där människor känner sig inkluderade. Inkludering är ett verb och behöver som behandlas därefter.
Psykologisk trygghet
Hur skapar vi psykologiskt trygga arbetsplatser och hur påverkar den såväl välmående som produktivitet och lönsamhet? Forskning visar att psykologisk trygghet är avgörande för att undvika missförstånd, olyckor, tystnadskulturer och istället skapa grupper där medarbetare vågar ifrågasätta beslut, vrida och vända på perspektiv eller vara sårbara, be om hjälp och vara öppna med när kunskapen saknas för att exempelvis lösa en arbetsuppgift.
Våld och kränkningar
Vad är egentligen en våldshandling, och vad innebär det att ha en bred förståelse och definition av vad våld kan vara? Hur påverkas människor av att utsättas för våld, och bör det överhuvudtaget ses som en arbetsmiljöfråga? Genom att bredda förståelsen för vad våld är och kan vara ökar vi samsynen och skapar bättre förutsättningar för ett våldsförebyggande arbete. Det kan handla om härskartekniker eller återkoppling som ges genom utskällningar.
Självreflektion
Alla har vi ett mer eller mindre stort glapp i självbilden. Värderingar och ideal vi försöker efterleva, men beroende på hur bra koll vi har på oss själva, desto lättare eller svårare har vi att efterleva desamma. Genom att träna förmågor som självreflektion, reflexivitet och mentalisering ökar vi självinsikten och förmågan att sätta oss in i hur andra upplever oss och sin omgivning - oavsett om vi pratar om problematisk jargong, återkoppling eller ledarskap.
Civilkurage
Varför ska jag egentligen bry mig om andra? Civilkurage handlar att ha modet och ta ansvaret för att stå för sin egna (eller andras) åsikt även när det blåser och innebär en personlig risk. Handlingsutrymmet att visa civilkurage påverkas ofta av ens plats i gruppen: är jag senior, har hög status eller kanske en formell maktposition? Hur kan vi träna på att se, upptäcka och agera när vi själva eller andra utsätts för beteenden som inte känns okej?